DET ÄR GANSKA SEGT
fyfan, jag har glömt mitt lösenord till msn.
hatar när man har 57849 olika lösenord.
jag har alltid haft samma, men när någon hackade
min facebook blev jag ju tvungen att byta.
nu har jag olika lösenord till allt och det suger hårdast!
idag mår jag illa, har nyss badat och ska träffa
nathalie&janelia. måste ner på stan och köpa gummisnoddar också.
lär väl glömma det som med allting annat nu förtiden..
på onsdag ska jag träffa barnmorskan i torvalla.
känns segt att behöva åka buss varje gång jag ska dit.
mår ju illa redan som det är.
ne nu ska jag försöka komma iväg.
PUSSSSS!
NEMEN TITTA
hittade en gammal
header som jag helt glömt bort.
kändes lite tråkigt med den som
var innan. nu vill jag ändra massa mer
men jag orkar inte.
får kirra det när jag får lust.
nu blire ett bad, hej!
JAG ÄR STOLT
har slutat snusa, firade en veckas snusfrihet i tisdags.
bara la av sådär pang bom.
ville egentligen inte, men jag vägrar
bli en höggravid snusande morsa.
det finns fan inget värre alltså.
klart det var svårt, sov nästan ingenting på 5 dagar
sen vände det bara. inga kallsvettningar om nätterna
inga freakade mardrömmar var femte minut.
JAG KLARADE DET.
dessutom under en graviditet vilket redan
är jobbigt i sig med alla fuckade hormoner osv..
VÄRLDENS BÄSTA
jagälskardig!
JAG ORKAR INTE TJATA
ne nu behöver jag ventilera.
nästan varenda gång behöver
vi muta jullen på något sätt för att få
med honom utanför dörren.
idag har jag sagt att vi ska gå till
lekparken och leka.
tror ni att han vill?
jag tänker inte kämpa tills svetten
rinner varenda gång vi ska gå ut.
idag är jag sjuk, jag pallar inte fajten.
och varför vill han inte gå ut?
han vet ju hur roligt det är.
både jag & christian tror att julian har
någon form av adhd. och många gånger
vet vi inte hur vi ska hantera honom.
vi behöver avlastning men känner oss tyngda över
att lägga över ansvaret i någon annans händer.
vi känner oss besvärade när någon annan ska ha honom.
sen han föddes kan jag räkna på en hand
hur många gånger han sovit borta.
men nu behöver vi hjälp.
jag har funderat på stödfamilj, men vet inte
alls hur det går till, och om vi ens kan få det.
det är jobbigt med barn även när man är två.
vi orkar inte, bråkar om skitsaker och känner oss
som världens sämsta föräldrar många gånger.
jag försöker inte på något sätt "sätta" någon jävla stämpel
på honom, men om han skulle ha adhd behöver vi/han rätt hjälp.
nu tror många att han är en helt vanlig grabb
med två-årstrots. men ni lever inte med honom 24/7.
då är mitt svar att denna trots varat sen han valde att
se dagens ljus. jag ger mig inte, jag är beredd på att mötas
av fördommar och folk som inte tror på oss.
TRÅKIGT
har helt tappat lusten
till allt som har med blogg att göra.
har inge roligt att skriva längre
och ingen ork heller...huvva!
